Stäng

Karensavdrag istället för karensdag

25.02.19

Karensavdrag

Den 1 januari 2019 avskaffas karensdagen och ersätts av ett karensavdrag. Syftet med ändringen är att det avdrag som görs när man är sjuk ska vara rättvist och förutsägbart.

 

Vad är ett karensavdrag?

Karensavdrag är ett avdrag på sjuklönen eller sjukpenningen som görs i samband med sjukfrånvaro. Avdraget är 20 procent av den sjuklön eller sjukpenning som man får vid sjukfrånvaro en genomsnittlig arbetsvecka.

 

Hur stort är karensavdraget och hur ska det beräknas?

Karensavdrag för sjuklön motsvarar ett avdrag på 20 procent av den sjuklön som arbetstagaren beräknas få under en genomsnittlig vecka. Den närmare beräkningen av karensavdragets storlek får bestämmas genom kollektivavtal.

Genom att ersätta bestämmelsen om karensdag i lagen om sjuklön med en bestämmelse om ett karensavdrag kommer sjuklön att kunna lämnas för samtliga dagar i sjuklöneperioden. Från den sjuklön som ska lämnas ska ett belopp, ”en självrisk”, dras av (karensavdrag) som storleksmässigt bör uppgå till 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning i form av sjuklön.

Med en genomsnittlig veckoersättning i form av sjuklön avses den sjuklön en sjukfrånvarande arbetstagare beräknas få en genomsnittlig kalendervecka. För att kunna beräkna en sådan ersättning behöver arbetstagarens genomsnittliga arbetstid per kalendervecka kunna räknas fram. Den i anställningsavtalet överenskomna tjänstgöringsgraden, eller det som i övrigt har avtalats gällande tjänstgöringsgrad kan användas till ledning för en sådan beräkning. Val av referensperiod för att beräkna sjuklönen avgörs således av vad som avtalats om i tjänstgöringsavtalet.

Med en vecka avses en kalendervecka, dvs. en tidsperiod om sju dagar – måndag till söndag. En kalendervecka är vald utifrån tanken om att självrisken ska vara andelsmässigt densamma för alla försäkrade oavsett antal arbetade timmar per vecka och oavsett hur dessa timmar är förlagda över veckans sju dagar.

Sjuklön kompenserar för det inkomstbortfall arbetstagaren har för dagar i sjuklöneperioden som arbetstagaren skulle ha arbetat. Karensavdraget speglar hur arbetstagaren i genomsnitt arbetar. För arbetstagare som har en tydligt angiven tjänstgöringsgrad och arbetar regelbundet eller arbetar samma antal timmar varje arbetsdag är det enkelt att beräkna hur de genomsnittligen arbetar.

Här är två räkneexempel som får tydliggöra innebörden av reglerna.

Anställd som arbetar regelbundet

Anställd med rätt till sjuklön

Lön: 200 kr/timme

Sjuklön: 160 kr/timme (200 kr x 0,8)

 

Genomsnittlig veckoarbetstid:

40 timmar

Veckoersättning i sjuklön: 6 499 kr (40 timmar x 160 kr)

 

Karensavdrag:

20 % av genomsnittlig veckoersättning av sjuklön: 1 300 kr (6 499 kr x 0,2)

 

Anställd som arbetar deltid

Anställd med rätt till sjuklön

Lön: 150 kr/timme

Sjuklön:120 kr/timme (150 kr x 0,8)

 

Genomsnittlig veckoarbetstid:

32 timmar (80 % av heltid, 40 timmar)

Veckoersättning i sjuklön: 3840 kr (32 timmar x 120 kr)

 

Karensavdrag:

20 % av genomsnittlig veckoersättning av sjuklön: 768 kr (3840 kr x 0,2)

Även om den anställde saknar en tydligt angiven tjänstgöringsgrad men har ett schema och vet hur arbetstiden är förlagd vid tiden för insjuknandet och detta är representativt för hur den anställde vanligtvis arbetar bör dessa uppgifter kunna ligga till grund för en genomsnittlig beräkning. Här är ytterligare ett räkneexempel.

 

Anställd som arbetar oregelbundet enligt schema

Anställd med rätt till sjuklön

Lön: 110 kr/timme

Sjuklön: 88 kr/timme (110 kr x 0,8)

 

Hur påverkar karensavdraget dig som anställd?

Nuvarande karensdag innebär att du som har oregelbundna arbetstider förlorar mer pengar om du är sjuk en dag när du skulle ha jobbat ett långt pass. Det nya karensavdraget är mer rättvist, eftersom avdraget alltid blir 20% av sjuklönen.

Nuvarande karensdag innebär också att du kan undvika ett högt avdrag genom att sjukanmäla dig sent om du blir sjuk under arbetstid. Med karensavdraget spelar det ingen roll om du sjukanmäler dig sent på dagen, utan avdraget kommer alltid vara 20 procent av sjuklönen under en genomsnittlig arbetsvecka.

Vad gäller om kollektivavtal finns?

Enligt bestämmelserna i sjuklönelagen har arbetstagare rätt att vid sjukdom få en sjuklön som motsvarar 80 procent av anställningsförmånerna. Lagen om sjuklön medger att den närmare beräkningen av sjuklönens storlek får bestämmas genom kollektivavtal. I utformningen av hur karensdagen beräknades har det funnits variationer mellan olika branschavtal. Det har därför ansetts lämpligt att inom sjuklönesystemet medge att den närmare beräkningen av karensavdraget får bestämmas i kollektivavtal, då såväl arbetstiderna som den närmare beräkningen av storleken av sjuklönen tidigare har skiljt sig mellan olika sektorer på arbetsmarknaden. Regleringen har därför utformats så att de avtalsslutande parterna ges utrymme att tekniskt närmare beräkna karensavdragets storlek inom sjuklönesystemet. För mer info se: www.dokumera.se